Röd klänning med spets

För över ett år sedan hittade jag ett gammalt STIL-mönster på en trevlig västklänning och bestämde mig för att den skulle jag sy till mig.

Första toilen lämnade dock en hel del övrigt att önska så med hjälp av en vän fick jag nålat till ändringarna och så blev den liggande i ett par månader. Efter det tog jag mig för att föra över ändringarna till en kopia på mönstret och sedan syddes ytterligare en toile.

Efter ytterligare ändringar baserat på den så klipptes slutligen tygerna till. Ett rött spetstyg och ett svart tyg med lite stretch i. Dessa fick sedan följa med på syhelgen jag var på. När jag dock sydde ihop så stämde det inte så bra för mig. Jag gissar att åtminstone delvis berodde det på att de riktiga tygerna betedde sig helt annorlunda än de lakanstyger jag sytt toilerna i. Men tack vara de duktiga syhelgsdeltagarna (och främst C) så blev det en klänning till slut.

Klänningen har sedan dess både varit på jobbets julbord och användes även vid julfirandet hemma, då med en vit blus under.

Bra: Det blev en klänning till slut och jag fick testat att sy i ett spetstyg. Och jag fick verkligen jättebra hjälp av trevliga medsyende när jag mest hade lust att knöla ihop den till en boll och kasta i ett hörn.
Dåligt: Jag borde kanske ha valt ett annat mönster. Och jag borde definitivt ha tänkt mig för innan jag använde lakansväv som tyg till toilen i och med att jag visste att det riktiga tyget stretchade.

Mönster: Ett Stilmönster från 50-60-talet någong gång
Tyger ifrån Tygaffären, inköpta på en symässa i Kviberg för något år sedan.

Blazer

Eftersom jag blev så nöjd med min förra blazer och jag dessutom hittade ett fantastiskt tyg och foder på Tyg-Evas utförsäljning i somras så var det dags för en till. Tyget är ett mörkgrått tyg med invävda glittertrådar (ganska glest) med en härlig ullkänsla.

Själva plagget syddes under en syhelg i Sjövik under början av hösten och var ganska så rättframt även denna gång. Om man bortser från tokigheter som att jag råkade sy i ena ärmen på fell håll då. Men att sprätta i sällskap med en massa trevliga människor är mycket trevligare än att göra det hemma för sig själv så det problemet löstes snabbt.

Något som dock retat mig med den förra blazern var att den saknade fickor. Helt bedrövligt när man är på jobbet och försöker hantera telefoner och en dator på väg mellan olika konferensrum. Så vis av förra plagget så la jag till en innerficka avpassad efter mina telefoner. Mycket mer användbart plötsligt. Fler fickor till folket! Eller i vart fall till mig.

Bra: Det är ett bra mönster som sitter väldigt bra på mig. Det var inga större bekymmer med att sy den och allt fungerade smärtfritt i stort sett.
Dåligt: Tyget är lite sticksigt där kragen ligger mot nacken. Och jag kunde ha lagrat ett par av sömsmånerna lite bättre.

Vinterplan

I sällskap med den fantastiskt trivsamma och stöttande Facebook-gruppen "Sy garderoben - med en plan" så har jag nu under senhösten jobbat på med en vinterplan.

När jag gjorde planeringen för 3 månader sedan så såg den ut så här:

En blus i vitt siden från Tyg-Eva. Blusmönstret är hämtat ur en mönstertidning jag köpte i Italien.
En grå-svart blazer med lila foder. Mönster ur Allt om Handarbete
En röd spetsklänning efter ett gammalt Stil-mönster.
En rödsvart topp. Inget mönster bestämt ännu..
En svart halvcirkelkjol. Planen var att mäta och rita upp kjolen direkt på tyget.
En svart penn-kjol.

En, för mig, ganska ambitiös plan med få snabba och enkla plagg. Givet att både blusen och klänningen dessutom skulle kräva ändringar (italienskor är tydligen korta med smala axlar till exempel) och toiler så väntade jag mig inte att allt skulle bli klart. Och det blev det inte heller.

Men fyra av 6 plagg blev klara och så här långt har jag hunnit använda alla utom blusen som blev klar först igår.

Separata bloggposter kommer att komma för de enskilda plaggen.

Bra: Jag lyckades med att få till större delar av min ambitiösa plan än jag trott.
Dåligt: Vissa av plaggen gjorde verkligen, verkligen motstånd.

Grå karusell

Redan när Tant Kofta lanserade Karusell så visste jag att jag ville sticka den. I samband med förra årets julgarnsförsäljning så köpte jag sedan material och mönster. Sedan blev det liggande ett tag medan jag antingen stickade annat, eller inte stickade alls, innan jag påbörjade den under en resa till Legoland med familjen. För ungefär en vecka sedan så var den klar och den har använts flitigt sedan dess. Den blev verkligen i min smak och i mina färger.

Kommentarer om mönstret är att det inte var särskilt komplicerat så om man kan räta, aviga, omslag och hoptagningar så är det inga problem.

Lärdom: Man ska läsa noggrant att det står en virknål mindre än en millimeter för att trä på pärlorna. Min virknål som var precis en millimeter var för stor. Kände mig lite dum när jag insåg det, men orkade inte vänta på att jag skulle ta mig iväg och skaffa en mindre virknål. Så jag satta på pärlorna på det gamla vanliga sättet genom att trä upp alla på kantgarnet redan från början. Eftersom det är precis på kanten kan man få dem att hålla sig på kanten (istället för på ena sidan) genom att trä avmaskningsmaskan över och runt pärlan.

Tenntråd igen

När både jag och dottern nu hade var sitt tenntrådsarmband så tyckte jag att även sonen kunde behöva ett. Så häromveckan satte jag mig vid köksbordet och gjorde ett med en fyrfläta på. Detta blev lite bredare än mina tidigare och passar honom bra.

Det var det sista kit:et jag hade hemma så nu behövs det mer material om jag ska göra fler. Vet dock inte vem jag skulle göra till då det inte skulle passa min makes stil med ett.